Jag undrar hur du gör för att leva så länge? Sedan undrar jag en sak till, hur kan Maria se så ung ut på alla bilder? Blir ni aldrig gamla och dör?
Jag kan köpa dig lite godis jesusbarnet, det skulle du ha.
Ibland undrar jag om jag fått något i huvudet, eller om min mamma råkade tappa mig när jag var liten. Eller så är väl allt mitt eget fel, jag cyklade ju omkull när jag var åtta och slog ut halva käften. Och tio år senare ska jag få reda på att man kan få bedövning hos tandläkaren. Jag är säker på att han var en sadist och att han njöt av att se mig lida. Jävla Magnus. Idag tänkte jag på lite olika saker, fast jag var samtidigt väldigt trött. Jag hade till och med lagt fram ett sådant där luktstift som jag bestämt mig för att andas in när jag, skulle ha vaknat, klockan 07.00. Men det tedde sig så att jag helt glömde av det, och sov så länge att jag som vanligt var tvungen att stressa till skolan. Som förvisso ligger 15 meter utanför dörren.
Det är intressant för jag har märkt att på bara tre månader har jag gått från en liten person som var mycket levnadsglad och positiv. Sedan igår, eller idag eller förut så såg jag hur bitter jag var. Linda sa förut, på telefon att mamma blivit bitter nu, hon också. Fast av en helt annan anledning. Det gjorde mig ledsen. Vem kunde veta att det skulle bli såhär. Inte jag och inte du, möjligtvis den där äckliga gud som sitter och dinglar med benen ifrån himmelen. När jag ser honom ska jag spöa skiten ur honom, och jag ska reta jesus för att han ser så fjollig ut. Och jag ska lura i Maria att hennes hudcremér är giftiga för naturen, så att hon börjar åldras, hon också.
När jag såg Lars von Trier på en dokumentär idag, då hoppades jag att han inte skulle ha någon fru, han verkar så himla fin. En riktig tänkare, och jag hann räkna ut hur många intressanta diskussioner man skulle kunna ha med honom. Just för att han är så freakad. Eller inte freakad, men han tänker på livet, och vill att andra också ska tänka. Det är så bekvämt att bara gå runt utan att reflektera. Lite som ett kollektiv. Gå efter varandra. Köpa samma färg på ögonskuggan. Whatever. Jag ångrar att jag tog ur min piercing och har allvarliga tankar på att sätta i den igen. Mamma skulle ju ändå inte få se det. Ibland får jag lust att tatuera upp hela kroppen med massor av fina saker. Vet inte varför. Jag vet några saker som jag ska ha. Och som sagt, mamma kommer ju inte invända. Inte för att jag skulle ha lyssnat på henne i vilket fall men, ändå.
Förut sprang jag runt sjön. Det duggade och var mörkt. Men jag såg små hus som där de tittade på tv och säkert hade lite familjemys. Sedan sprang jag vidare.
Jag undrar om jag längtar efter något, men jag kan inte komma på. Jag längtar ut tror jag. Längtar efter alla er. Ni vet. Kanske skulle jag trivas bra i himmelen, med dig mamma och jesus, Maria och dig
lilla gud.
