torsdag 26 november 2009

en apelsin i garaget och en annan i fickan

När jag satt på tunnelbanan idag så steg det på en kille med bara ett ögonbryn. Jag kunde inte låta bli att titta. Han trodde att jag uppvaktade honom. Det gjorde mig irriterad, sedan tittade jag ännu mer. Sedan steg det på, vid Universitetet - en kille och en tjej som studerade något med partiklar. Man kunde se direkt att de var litet kära fast inte vågade säga det till den andra personen. När killen gick av vid T-centralen så såg tjejen, som var ganska söt - sådära snopet sorgsen ut. Hon skrev ett sms sedan gick jag av vid mig.

På jobbet är det mysigt nu på vintern. Då tänder vi ljus och det kommer in mammor med barn som skall julpynta hemma. De vill att man ska värma deras babymat i 30 sekunder, de vill ha en hälsotallrik, de vill ha en aloe vera-shot. Fast jag tror att det de vill mest är att deras män ska stanna hemma litet oftare. Och alltför ofta har de folk som renoverar köken, då sitter de på cafét och stirrar ut, stirrar på kyldisken, på kakdisken. Sedan suckar de.

Den konstiga damen fick skriva upp tre saker idag. En macciato, en smörgås och en vanlig kaffe. Hon har en gul post-it i kassalådan, där står allt. "Den konstiga damen!", sedan vad hon ska betala. Undrar vad hon skulle säga om hon såg den där lappen. Så ynklig låter hon på rösten, att jag tror att det skulle bli för mycket för henne. Hon målar alltid läpparna i rosa, sedan sitter halva färgen kvar på koppen när jag dukar bort den efter att hon gått. Jag tror att det äcklar mig lite, men jag ställer koppen i disken så hastigt att jag inte hinner reflektera över huruvida jag är det eller ej.

Var morgon då jag går till garage står männen som arbetar i fiskaffären och röker. De röker och tittar ut över slussen. Somliga dagar har de något de iakktar, somliga inte. En av de där männen är asiat och har väldigt stora näsborrar. Jag tänker bara på köttbullar, och undrar om det skulle få rum en eller två.

Denna vecka har jag varit mycket trött, och således mycket känsligare än vad jag vanligtvis är. Det är väldigt intressant att se hur ynklig man kan bli för att man inte sovit. Fast det ska jag egentligen inte berätta någonstans, då kan andra människor använda det emot mig. Det vore hemskt.