Stölden

Idag var det ganska varmt överallt förutom i Lappland sa de på radion. Jag vaknade ganska tidigt. I tidningen stod det om kapade skepp och lite krig, folk som ska utvisas och en hel del skit. Jag blev ganska förbannad över uppslaget i kulturdelen förra veckan. Två hela sidor om Madeleine och hennes modeintresse. Sedan har Nessers bok fått två sidor varje dag. Jag har totalignorerat och tänkt att det är skit. Sedan, nu när serien är slut så kom recensionen. Den fick topp. Det kunde de väl ändå ha kläckt lite tidigare. Jag gick till gymmet och lyfte lite vikter. Jag tar ut ganska mycket aggressioner där. Det finns i dagsläget ingenting som retar mig mer än folket på gymmet. Den ena går på löpbandet och håller sig samtidigt i, så att hela effekten av att gå på löpbandet försvinner, den andra tror att det är en kontorslokal, där hon kan avklara alla veckans samtal. Hon pratar högt och ljudligt, skrattar och skorrar så att man vill spy. Sedan talade hon med alla och ursäktade sig först "om jag flåsar så är det för att jag är på gymmet", "oj nu får jag svettdroppar i hela ögonen". Hon hade inga svettdroppar i ansiktet. Det såg man lång väg. Hon på löpbandet gick sedan och stängde av musiken som jag satt på. Det gjorde mig förbannad. Jag frågar alltid innan jag stänger av eller sätter på något. Nog om det. Jag har nog ett alldeles för tråkigt liv nu, jobb och jobb och koka kaffe och gå till gymmet och umgås. Men det är skönt. Och ganska kul att reta sig på folk. Det tycker Bell också. Idag hörde jag Calle Schulman på radion. Innan tyckte jag att han verkade så hemsk, alla sa att han var en sådan jävla apa. Från och med idag (om inget annat händer) så tycker jag att han verkar rätt skojig. Det är skönt att man kan ändra sig. Mats sa att han också brukade ha stökiga lägenheter, så då är jag inte ensam. Enda skillnaden var att jag har så sjukt mycket grejer. Och det makes nog någon form av sense (minns inte om det stavas "sense" eller "sence"). Idag blev jag förresten anklagad för att ha haft sönder en tallrik här i kollektivet. Det ska ha skett för tre till fyra veckor sedan. Tror inte att det blir något mer kollektiv för min del. Jag tror att jag ska se en film nu. Cecilia säger att jag har svårt för att bestämma mig. Men det har hon också, det vet hon om.