cheese

Det är konstigt tycker jag, hur man om och om igen - gör samma misstag. Fast på olika sätt, så vet man inte att man gjort misstagen, förrän de är gjorda. Men, man ser också mönstret, så tydligt, när de är det - gjorda alltså. Detta låter förvirrande, det är exakt vad det är. Men, sedan är det nog också så, att jag inte har någon lust att sätta ord och namn på allting. Jag vet vad jag menar. Det räcker.

Köpte cola-nappar förut. De är ganska goda. Jag tänker på den dagen, då violpistolerna har gjort sitt. Hemska tanke. Min syster har endast visat sig kort hemma idag. Jag tror att hon sa hej, men väldigt tyst. Tror inte att jag är så himlans arg på henne längre, bara ganska - och jag tycker att hon ska be om ursäkt. Det kommer hon aldrig att göra. Kanske på sms, om två veckor - då det trillat ner hos henne, att det inte var så värst schysst. Det hon sa.

Jag minns en kille, han hette M och var oerhört kär i en av mina vänner. Han hade mycket finnar, och man var alltid livrädd för att de skulle spricka, då man var nära honom - så att man liksom skulle få gult var på sig. Under en av de allra första festerna vi var på, alldeles för små för att vara fulla, men hursom. Han satt då, olycklig i en hörnsoffa. Slog på Bryan Adams, och började mima med. Gråtandes. Jag minns att jag frågade honom, varför han grät. Då svarade han bara, "för att jag är kär i H. Men hon gillar någon annan". Jag vet inte om han träffade någon annan, till slut. Men jag vet att H ska gifta sig i augusti, och att hon och M - aldrig fick någon första natt tillsammans.