tisdag 3 februari 2009

do-raori-rao

Jag är på ett hiskeligt humör. Det går knappt att tala till mig utan att jag ryter till. Det är kyligt och dant. Kommer så saker ikapp även om man rusar och rusar. Det är nog så, att de gör det. Jag måste undan och härifrån. Kanske är det så. Även om jag nyss kom hit. Om allt ska vara en flykt som jag inte ska vinna, då är det visserligen likabra att stanna nu. Det finns så mycket saker jag måste göra. Min syster har bakat muffins och saknar mamma, jag tänkte också baka något förut och jag saknar också mamma. Vi saknar mamma båda två, fast jag har inte bakat. Nu låter detta som en kurs i det svenska språket. Det kan det få göra, det är lite sött i det vidriga sammanhanget. Jag skriver en låt. Jag tror att den blir fin. Förut var jag ute, det var kallt. Jag tittar på fotografier och tycker att mornarna är kalla och trötta. Snart ska jag ändock resa iväg. Länge och väl. Jag undrar om det blir bra. Jag undrar många saker idag.