Idag vaknade jag inte av att någon ringde, jag vaknade av mig själv. Igår drack jag, Anna och Selma vin och hade mjöllekar. Det var roligt och väldigt annorlunda. Vi la oss på en fin bil påväg till Wermlands nation, och sedan gjorde vi nog inte så många fler hyss. Det är inte så långt till Wermlands. Väl där var det dödare än i en, ja jag kommer inte på en bra liknelse så skitsamma. Eftersom det var så lite folk satte vi oss hos några killar som alla såg likadana ut, alla utom en och hans skillnad var att han hade glasögon.
Jag anmärkte på deras skånska, och då skojade de och sa "haha, och du är inte heller härifrån nä". Vilka nötter. De pluggade maskin, och jag sa att det lät förjävla tråkigt, men då kontrade de med att det inte bara handlade om muttrar och skruvar - som jag trodde, utan även om fysik och sådana svåra matematiska saker. Då sa jag inget mera.
Anna sa att hon trodde att jag tyckte en av dem var snygg, fast jag förstår inte vart hon fick det ifrån. Vi gick efter en cosmopolitan (jag vet, det är såå "sex and the city" över mitt liv) mot stortorget. Det som nu hände var väldigt skojigt tycker jag. Vi hade inga reflexer, lysen eller ringklockor på våra cyklar, och där stod plötsligt farbror polisen! Anna och Selma cyklade fort som fan, men jag ville vara lite taktisk och hoppade av, de hade en lila lampa jag villa kika på. Och mycket riktigt, det fick jag göra. Det var två poliskillar, en lite lönnfet men ändå söt med smilgropar, den andra såg helt vanlig ut med skäggstubb osv.
Lampan de hade lyste de med i ett pass, och jag ville också vara med och testa, så de bad om mitt pass. Det var väldigt häftigt att se, för när de lyste med lampan så kom det fram massor av figurer, jag minns att det var bla. en kräfta och ett ansikte på någon brud. Vi samtalade lite jag och poliserna, och hade det faktiskt mycket angenämt. Den ena tog jag foton på tillsammans med mig, jag ville låna hans mössa, och det var nära att jag fick det - sedan ändrade han sig när jag undrade om han begick tjänstefel då.
Innan jag åkte vidare efter Anna och Selma, som trodde jag åkt dit rejält vid det här laget - så bad jag poliserna blunda stenhårt, så att de inte skulle se att jag inte hade lysen eller ringklocka. Det gjorde de och vi skiljdes åt lite som vänner.
Det var det om det. Jag och Anna åt lite innan vi drog hem till vårt. Så var det med det.
Tillbaka till idag. Jag gick upp och såg röran och allt mjöl i köket, knackade på hos Linde och lovade att städa så snart jag kom hem ifrån Anna. Handlade med lite potatis, gräddfil, dill, gräslök och miniminiköttbullar, jag har fått sådana förbannat beslutsamma cravings. Det är helt underbart, man får liksom en liten känn på vad man vill ha, och man vet att om man får det så blir man så jävla belåten. Var ungefär samma sak med räkmackan. Sjukt bra.
Hemma hos Anna hände det flera roliga saker. Vi kollade på "i huvudet på gynning", och jag skrattade säkert tre gånger, helt okrystat åt henne! Jag är själv mycket imponerad. Kan ha berott på att jag var bakis, men det får jag aldrig reda på.
Vi kollade på trav, och så sa jag att även om jag har ridit i hela mitt liv så tycker jag att trav är astråkigt. Alla hästar ser likadana ut. Då sa Anna en sak som nog stämmer. Hon sa att det är därför de har nummerlappar på sig, och det kändes plötsligt lite mer självklart - det där med trav och så.
Nu ska jag göra en grej som jag måste. Sommarkursen i manusskrivande skriker efter mig. Jag brukar skita i att logga in på hemsidan, då slipper jag liksom se vad jag ska göra. Fast nu måste jag logga in för att inte bli kickad från kursen.
Skål!
Jag anmärkte på deras skånska, och då skojade de och sa "haha, och du är inte heller härifrån nä". Vilka nötter. De pluggade maskin, och jag sa att det lät förjävla tråkigt, men då kontrade de med att det inte bara handlade om muttrar och skruvar - som jag trodde, utan även om fysik och sådana svåra matematiska saker. Då sa jag inget mera.
Anna sa att hon trodde att jag tyckte en av dem var snygg, fast jag förstår inte vart hon fick det ifrån. Vi gick efter en cosmopolitan (jag vet, det är såå "sex and the city" över mitt liv) mot stortorget. Det som nu hände var väldigt skojigt tycker jag. Vi hade inga reflexer, lysen eller ringklockor på våra cyklar, och där stod plötsligt farbror polisen! Anna och Selma cyklade fort som fan, men jag ville vara lite taktisk och hoppade av, de hade en lila lampa jag villa kika på. Och mycket riktigt, det fick jag göra. Det var två poliskillar, en lite lönnfet men ändå söt med smilgropar, den andra såg helt vanlig ut med skäggstubb osv.
Lampan de hade lyste de med i ett pass, och jag ville också vara med och testa, så de bad om mitt pass. Det var väldigt häftigt att se, för när de lyste med lampan så kom det fram massor av figurer, jag minns att det var bla. en kräfta och ett ansikte på någon brud. Vi samtalade lite jag och poliserna, och hade det faktiskt mycket angenämt. Den ena tog jag foton på tillsammans med mig, jag ville låna hans mössa, och det var nära att jag fick det - sedan ändrade han sig när jag undrade om han begick tjänstefel då.
Innan jag åkte vidare efter Anna och Selma, som trodde jag åkt dit rejält vid det här laget - så bad jag poliserna blunda stenhårt, så att de inte skulle se att jag inte hade lysen eller ringklocka. Det gjorde de och vi skiljdes åt lite som vänner.
Det var det om det. Jag och Anna åt lite innan vi drog hem till vårt. Så var det med det.
Tillbaka till idag. Jag gick upp och såg röran och allt mjöl i köket, knackade på hos Linde och lovade att städa så snart jag kom hem ifrån Anna. Handlade med lite potatis, gräddfil, dill, gräslök och miniminiköttbullar, jag har fått sådana förbannat beslutsamma cravings. Det är helt underbart, man får liksom en liten känn på vad man vill ha, och man vet att om man får det så blir man så jävla belåten. Var ungefär samma sak med räkmackan. Sjukt bra.
Hemma hos Anna hände det flera roliga saker. Vi kollade på "i huvudet på gynning", och jag skrattade säkert tre gånger, helt okrystat åt henne! Jag är själv mycket imponerad. Kan ha berott på att jag var bakis, men det får jag aldrig reda på.
Vi kollade på trav, och så sa jag att även om jag har ridit i hela mitt liv så tycker jag att trav är astråkigt. Alla hästar ser likadana ut. Då sa Anna en sak som nog stämmer. Hon sa att det är därför de har nummerlappar på sig, och det kändes plötsligt lite mer självklart - det där med trav och så.
Nu ska jag göra en grej som jag måste. Sommarkursen i manusskrivande skriker efter mig. Jag brukar skita i att logga in på hemsidan, då slipper jag liksom se vad jag ska göra. Fast nu måste jag logga in för att inte bli kickad från kursen.
Skål!
